Tänkte på detta för ett tag sen, jag tycker det är jätte sorgligt att sommaren håller på att ta slut, att det blir kallt igen och allt sånt som händer på hösten. Men så kom jag att tänka på mitt duntäcke jag har på vintern. Hur mycket jag faktiskt saknar det fluffiga täcket. Det är ju så mysigt att krypa ner under det fluffiga täcket när man är lite halvfrusen. Och hur mysigt det är när man cyklat hem från stallet i kyla och mörker, kommer hem öppnnar dörren och kliver in i värmen, sätter sig och äter med familjen och tinar upp sakta men säkert. Det är faktiskt väldigt mysiga stunder som inte riktigt går att få på sommaren. Så jag längtar nog lite till vintern ändå. Men hösten däremellan skulle jag gärna slippa, bortsett från min födelesedag då ju ;)

Men hursomhelst. Vaknade vid tjugo i elva och käkade frukost. Tog lite längre tid idag, det stod om 11 september-attackerna och om Center Syd, så jag var ju bara tvungen att läsa. Och nu, nu sitter jag här i ett extremt stökigt rum och hör ma, pa & Johan skratta utanför fönstret. Ska springa ut och skratta lite med dem. Städningen får vänta!