Det kommer aldrig någonsin gå att beskriva hur mycket den ponnyn betyder för mig. Jag har ridit han i snart tre år och det har LÄTT varit den bästa tiden i mitt liv. Helt klart. Visst har det varit tufft ibland, men herregud så mycket jag lärt mig och jag lär mig fortfarande! Det är så stort alltihop, kan liksom inte greppa det.
 
Kommer ihåg min första programridning (typ en låtsastävling) och det stod i protokollet att han var öppen i formen. Haha jag och mamma satt på läktaren och undrade om det var bra eller dåligt (det är dåligt). Pinsamt ju ;)
Så lite jag visste och hade jag vetat då hur lite jag visste hade jag aldrig vågat anmäla mig till programridningen.
 
Dessa åren har gått sjukt fort och jag är så tacksam för alla möjligheter jag fått.
 
För tre år sen visste jag inte vad "öppen i formen" betydde och nu ska jag debutera i en LA. Fatta hur stort jag tycker detta är. Hade aldrig vågat hoppas på detta ens.
 
Nu är det ju fortfarande fredag så hur det går i LAn på söndag vet vi ju inte. Men oavsett hur det går kan jag garantera att ni som är där kommer få se en leende Ullis som lämnar banan på söndag.
 
Hade jag vetat hur länge tiden med Svante skulle/ska pågå hade nog lagt upp en miniplan för allt. Men istället har jag levt JUST NU och gjort det som känts rätt just då. Det kändes rätt att anmäla mig till en LA och då gjorde jag det. Jag tycker fortfarande det känns rätt och ångrar ingenting.
 
Vill säga att Svante INTE är min ponny så ni fattar det allihopa.