Jag brukar inte ha/få ångest över saker. Det enda jag kan få ångest över är prov, men den försvinner fort.

Något jag däremot haft jättemycket ångest över de senaste veckorna är tanken på att jag kommer skiljas från min klass när jag går ut nian. Oh herrugud vad jag tycker det är hemskt. En vardag utan 8A finns ju inte?

Jag älskar varenda så jättemycket. Aldrig trodde jag att man kunda älska sin klass såhär mycket. Så glad och tacksam för att hamna i en så bra klass och så kommer den försvinna?

Tex vill jag inte åka på PRAO för jag vet att det blir två färre veckor med klassen. Jag längar till skolan vissa helger.

Ni kanske tycker det är konstigt att jag börjat tänka/få ångest på det redan nu, när jag inte gått ut åttan ens. Men det kanske visar hur mycket 8A betyder för mig?